Familjen Andreasson gjorde sitt första Vasalopp

De har kollat varje år och längdskidor har varit närvarande hela uppväxten. Men först i år åkte de äntligen upp till Sälen hela vägen från Öxabäck.
– Jag var helt gråtfärdig, säger Viktoria Andreasson.

ANNONS
|

I helgen gick Vasalopp nummer 99 av stapeln och några som stavade sig hela vägen från Sälen till Mora var Viktoria Andreasson och hennes två söner Philip och Oscar. De är nyss hemkomna när Mark-Posten träffar dem hemma i Öxabäck under måndagskvällen.

– Jag har alltid velat köra Vasaloppet, jag tränade skidor när jag var liten, säger Viktoria Andreasson.

– Men tiden går och så får man barn, men så ville de åka nu och då hakade jag på.

Tränat med rullskidor

Sönerna har kombinerat rullskidor med längdskidor på konstsnö som träning inför tävlingen. Viktoria har nöjt sig med att bara åka ”riktiga” skidor. Och veckan innan gick de allihop på en strikt pastadiet.

Hon och sönerna Oscar och Philip Andreasson hoppade in i bilen i lördags och körde de drygt 50 milen till stugan de hyrt i Mora.

– Vi tänkte att när man går i mål kan man gå direkt till stugan och duscha, säger Oscar Andreasson.

Först testade de skidorna och vallan.

– Det kändes förvånansvärt bra, det var bra glid och fäste, säger Oscar Andreasson.

Var helt gråtfärdig

En natt i stugan och sen stod de där bland de 15 800 övriga anmälda.

– Det var helt fantastiskt. Jag var där med min syster också och när vi hörde att starten gick var vi helt gråtfärdiga, det var en så härlig känsla säger Viktoria Andreasson.

Ungefär så här långt in i intervjun brakar pappa Andreasson, Peter, in i köket. Mark-Posten måste fråga varför inte han deltog.

– Jag är alldeles för otränad, säger han och skrattar.

– Nej, nej, nej, jag hade aldrig klarat mig, det hade aldrig gått.

– Skidorna kommer lite mer från min sida, min pappa var skidtränare, säger Viktoria Andreasson.

Ramlade i sista backen

För första gången på tio år blev det svensk vinst i Vasaloppet, den stod Emil Persson för, men vad viktigare är: vem är bäst i Öxabäck?

– Vi, Oscar och Philip, låg ihop hela vägen men så ramlade han i sista backen, då tänkte jag att nu vinner jag, säger Oscar Andreasson.

– Jag ramlade inte men jag trasslade in mig i en annan så det stoppade upp lite, säger Philip Andreasson.

– Då fick jag ju köra järnet och så fick jag sådan fart att det bara var att köra på, säger han.

– De sista tio metrarna spurtade han om mig, då blev jag lite besviken, säger Oscar Andreasson.

Revansch nästa år

– När man körde in i mål var det helt underbart, det är ändå lite slit man gjort under vintern, man har tränat mycket, säger Philip Andreasson.

– Då var man gråtfärdig igen, vi har klarat det, säger Viktoria Andreasson.

Oscar och Philip gick i mål på 6 timmar och 23 minuter, Viktoria på 10 timmar och 5 minuter. Men hon startade också längre bak eftersom hon inte var seedad.

– Jag hade hoppats att det skulle gå lite bättre men det får bli revansch nästa år, säger Viktoria Andreasson.

Trots ont i armar och händer, ömhet i rygg och nacke så bokade de stuga och anmälde sig till nästa års Vasalopp redan i bilen hem.

– Men nu känns det att man vill ta det lite lugnt, säger Viktoria Andreasson.

– Nej, nu är det bara att köra på till nästa år, säger Philip Andreasson.

LÄS MER:Starka vindar och snöfall väntar Västsverige – SMHI varnar

LÄS MER:Rektorn om branden på Naturbrukscentrum

LÄS MER:Planerna på bergtäkt nära Ramhultafallet möter kritik från politikerna i Mark