De flyttade till gården Bosgården hösten 2020, två år innan det kontroversiella lagförslaget i Nederländerna tagit konkret form. Då hade det redan varit uppe till diskussion under en tid.
– Det var inte anledningen till att vi flyttade men vi såg det komma, säger maken Gijsbart Teunnissen van Manen.
Bakgrunden är att Nederländerna, med en yta som ungefär motsvarar Skånes och Smålands sammanlagda yta, har ett väldigt stort antal lantbrukare. Enligt tidningen Lantnytt så finns det 1,6 miljoner mjölkkor och 16 000 mjölkgårdar i landet. I Sverige finns det ungefär 300 000 mjölkkor. Totalt beräknas det finnas 118 miljoner djur inom djurindustrin i Nederländerna. Landet står för en stor del av EU:s livsmedelsförsörjning.
Staten köper ut lantbrukare
Samtidigt har Nederländerna ett stort antal Natura 2000-områden. Det är områden som landet enligt EU-lagstiftning måste beskydda från miljöförstöring. Regeringen i Nederländerna har bestämt att för att få ner utsläppen av kväveföreningar måste antalet djur inom djurindustrin minska med 30 procent till och med år 2030. Konsekvensen blir att staten planerar att köpa ut upp mot 3 000 lantgårdar eller andra verksamheter som orsakar utsläpp nära naturreservat, 600 av dessa kan köpas ut redan under 2023. Lantbrukarna har fått förslag att starta annan typ av verksamhet, som camping, vid sina gårdar.
– De gör fel, de kommer att ta död på landet! säger Gijsbart Teunissen van Manen.
Han är upprörd och samtidigt lättad över att familjen tog beslutet att flytta till Sverige i god tid innan de riskerade att bli utköpta. Beslutet i Nederländerna får märkliga konsekvenser när gårdar nära gränsen till Tyskland läggs ner samtidigt som det skapas nya gårdar på den tyska sidan. Kväveföreningarna rör sig oberoende av var gränserna går.
Bättre system i Sverige
Gijsbart Teunissen van Manen tror att det kommer att innebära en väldigt stor omställning om så många arbetstillfällen inom lantbruket försvinner. I Sverige ser de att det fungerar annorlunda, lantbrukarna får ett stöd på ett annat sätt och det är inte lika dyrt att köpa en gård. Dessutom är marknaden för mjölk bättre i Sverige, eftersom Sverige för närvarande importerar mjölk.
– Innan vi flyttade hit så planerade vi för det i åtta år, säger Lisette.
Då var de mjölkbönder utanför Arnhem, de hade ett hyresavtal för gården som de drev. De var intresserade av att flytta till Sverige och tittade på olika gårdar med hjälp av internet, de hade även kontakt med en mäklare. Eftersom de hade skrivit ett flerårigt kontrakt på sin gård i Nederländerna så krävdes det mycket tajmning men de hade tur och hittade Bosgården som var till salu. Då blev det plötsligt bråttom. De fick tre månader på sig att sälja allt, organisera flytten, ordna med allt det juridiska och svenska personnummer till sig själva och de tre barnen.
– Vi tog med oss två hundar, två katter och tre barn, säger Gijsbart.
Barnen är nu 16, 14 och 12 år gamla och går i olika skolor i Marks kommun. Eftersom de bor så nära gränsen till Halland har de möjlighet att välja samhällsservice i Varbergs kommun också.
Lär sig svenska
Gijsbart, 42 år, och Lisette, 39 år, håller långsamt på att lära sig svenska men de senaste åren har varit väldigt intensiva så de har inte riktigt hunnit med.
I Nederländerna hade de 60 hektar mark, här har de 126 hektar. 86 hektar kan plöjas. Dessutom har de tillgång till 65 hektar som de arrenderar. De hyr in arbetskraft för alla sysslor förutom det som har direkt med de hundra mjölkkorna att göra. Även i Sverige handlar det om att producera ekologisk mjölk.
– Vi föredrar att vara med korna. Vi är inte maskinmänniskor, vi älskar att vara bland djuren, säger Lisette.
De visar runt på gården, den äldsta delen av stallet är från 1929. Att gården har mycket karaktär och historia var något som lockade dem men de planerar att bygga en ny del för att skapa en bättre miljö för korna och sig själva.
Gijsbart tror inte att de hade klarat att försörja sig som lantbrukare fram till pensionen i Nederländerna med tanke på hur regelverket håller på att förändras.
De ser hur flera andra lantbrukarfamiljer sneglar på Sverige. En annan familj från Nederländerna flyttade till Öxnevalla förra året men att få fler holländska grannar är inget som de hoppas på.
– Vi vill vara en del av den svenska kulturen, det var därför vi flyttade hit, säger Lisette.
LÄS MER:LRF:s ordförande kliver av efter tre år
