Jobba, gymma, skjuta. Så ser dagarna ut för baskettalangen Stina Almqvist som just nu har sommarlov från college i USA där hon spelar basket och studerar finans på en av landets främsta skolor. Här har profiler som Elon Musk och Warren Buffett gått. Eller vad sägs om att gå på samma skola som den amerikanska presidentens barnbarn går på? Listan kan göras lång och det är inte bara av sportsliga skäl som valet föll på Pennsylvania State University.
– Utbildningen är ju väldigt bra, bara fyra procent av de som söker utanför idrottsstipendium kommer in. Och det är en väldigt eftertraktad skola, säger Stina Almqvist.
För henne stod valet mellan Philadelphia, New York, Montana och Utah. Men eftersom Penn state, som det kallas i folkmun, var så pass bra i sin basketliga, föll valet därefter.
Basket i blodet
Med en uppväxt i Kinna och med en basketgalen familj var det kanske inte så konstigt att just basket blev den sporten som attraherade hennes intresse.
– Min pappa var tränare i damernas ligalag och min storasyster spelade basket. Så det var naturligt. Min mamma sitter också i styrelsen så det kanske inte är jättekonstigt om min lillasyster Penny blir basketspelare också. Hon har nog inget val, säger Stina Almqvist.
Exakt hur länge hon har sysslat med idrotten minns hon inte riktigt. Men hon berättar att hon brukade följa med på sin storasysters träningar och att hon spelade med dem som liten. Med bara två år mellan dem och en pappa som både spelat i basketligan och var tränare på högsta nivå, så var det inte förvånande att hon kunde spela med dem. När sedan hennes kull, flickor födda 2002, också fick ett basketlag, blev det ett dubblerat schema. Och så har det i princip varit sedan dess.
Kulturkrock
Och det passar henne bra. Hon gillar att vara aktiv, att göra något hela tiden. Det har därför inte varit en jättestor omställning att byta träningspassen hemma i Sverige till collegebasket i USA. Men vissa kulturkrockar har hon ändå fått känna på.
– Här (I USA) behöver man springa till ledet, väskorna ska vara fint uppställda och vattenflaskorna ska stå bredvid varandra. Det är en helt annan kultur. I Sverige räcker det att dyka upp på träningen, vara i hallen ett par timmar och sedan går man hem, säger hon.
Nu är basketen hela hennes liv.
– Vi har träning halv sju på morgonen och sedan lektioner fram till tolv och sedan är det träning mellan 12 och 14 igen.
Stina Almqvist berättar att hon spelar basket sex dagar i veckan. De dagarna då hon är ledig förväntas det av henne att hon skjuter åtminstone 200 skott.
Hur hinner man med skolan?
– Det håller jag fortfarande på att lista ut. Men man gör ju inget annat än att plugga när man inte spelar basket. Det är från åtta på morgonen till tolv på kvällen som gäller.
Ännu tajtare blir schemat när de har så kallade midterms, en period då eleverna har veckor fyllda med prov.
– Du kan ha fyra prov på tre dagar. Då sitter du och gör ett prov och sedan går du direkt till biblioteket och pluggar i åtta timmar.
Får träffa världsstjärnor
Schemat är mer fullspäckat än vad det någonsin har varit. Det hon beskriver låter mer som ett heltidsjobb än något annat. Träna, plugga, sova. Ibland hinner hon med att gå ner till “down town Philadelphia”, och det är också något helt annat än vad hon är van med.
– Jag har bott i Kinna i hela mitt liv så att komma ut till en storstad som Philadelphia är stor skillnad. Bara på min skola bor det 10 000 elever och i Philadelphia bor det nästan sex miljoner. Det händer något hela tiden, säger hon.
Hon berättar att hon har fått träffa tidigare statsministrar, oljefondsägare och filmstjärnor.
– Adam Sandler var här och spelade in sin basketfilm (Hustle). Då fick vi spela ”pick up” och hänga med honom, säger hon.
Men i sommar är det hårt knegande som gäller. Familjen har en sommarstuga i Båstad, som de har haft så länge Stina kan minnas. Och i sommar jobbar hon alltså som brevbärare.
– Nu börjar tennisveckan snart så då blir det lite mer brev att dela ut. Det är kul, det är lite gratis träning att springa upp och ned med paket, berättar Stina Almqvist.
Men trots att coacherna och skolan är 600 mil bort på andra sidan Atlanten, så gäller det att ligga i.
– Vi har ett väldigt specifikt träningsschema som de tittar på via en app. När jag är färdig på jobbet åker jag i normala fall direkt till gymmet och tränar kondition och styrka där i två timmar. Och sedan när jag kommer hem står jag och skjuter mot utomhuskorgen där hemma, säger hon.
Och det är så hon vill och gillar att ha det. De kanske har fullspäckade dagar på college, men så har det alltid varit för Stina Almqvist.
– Jag har ju dubblerat träningar sedan jag var liten. Och jag har alltid tyckt att skolan är rolig, så det har inte varit några problem. Jag pluggade natur på gymnasiet och har alltid älskat skolan. Det är kul att vara sysselsatt, säger hon.
Större konkurrens
Det har dock blivit mindre speltid på college. Och det är något hon inte är van vid, hon har representerat alla juniorlandslag i Sverige och hon har vunnit ungdoms-SM två gånger under sin hittills korta basketkarriär. Men på college är det en helt annan konkurrenssituation.
– Alla är bra. Alla lägger ner tusen timmar på sporten. Och om du gör en dålig match, då finns det en ersättare som är redo att ta din plats, säger Stina.
Hon fortsätter:
– I år fick jag starta några matcher. Men det var mycket upp och ner. Men i princip var det bara juniorer och seniorer som fick starta. Och man ser att det finns en hierarki att de som är äldre får spela mer. Och nu är det många bra spelare som lämnar ligan. Förhoppningsvis blir det mer speltid den kommande säsongen.
Vill ta sig ut i Europa
Men det är också möjligheten att ha en av de främsta utbildningarna inom ekonomi som hon tar med sig från resan på andra sidan jorden. Och även om hon tycker om Philadelphia och USA, så är det inte hennes drömdestination.
– USA är roligt och collegeutbildningen är bra. Men jag hade nog aldrig velat bo där i framtiden. Jag vill vara på rätt sida Atlanten i framtiden. Men just nu är det kul.
Och hon berättar också att drömmen är inte WNBA, den mest prestigefyllda basketligan i världen.
– Det är ju väldigt svårt att ta sig dit och inte jätterealistiskt. Men jag hoppas kunna ta mig ut i Europa och spela basket. Jag gillar att resa och besöka nya platser, det har egentligen alltid varit drömmen.
Kommer du någonsin kunna bo i Kinna igen?
– På något sätt så leder alla vägar till Kinna, säger hon och skrattar.
Hon avslutar:
– Men jag älskar Kinna och människorna där. Målet är att någon gång spela i Marks ligalag igen, jag har mycket att tacka den klubben för. Men planen är att jag ska se lite mer av världen innan jag flyttar tillbaka till Kinna.
LÄS MER:Baskettalang från Kinna klar för Borås – går i pappas fotspår
LÄS MER:Kinnasonen Johan Larsson om framgångarna med Elfsborg
