I köket hemma hos Eva Johansson i Hyssna har grannarna Elisabeth Järnberg och Eva Andersson samlats.
– Det är vi som är mamma till Mimmi, säger Eva Johansson.
Hon förklarar att det som från början bara var en stor sten, en stenpåle som förmodligen en gång haft funktion som gränsavdelare av mark, ”stod där till ingen nytta”.
Eva Johansson har bott i samma bostad i Lockö i 20 år.
– Det var ett så fruktansvärt tråkigt område här då, inga blommor, ingenting.
Hon och grannarna har fått hyresvärden att måla om de tidigare vita byggnaderna till röda med vita knutar. I dag ser det ut som rena Bullerbyn.
– En får inte vara rädder för att öppna munnen, säger Eva Johansson på västgötamål.
Hon fortsätter:
– Det såg ut som ett ställe som du aldrig skulle vilja bo på. Nu är det ju kö på lägenheterna i de här röda husen.
Från huvudlös till cementerat huvud med plats för hatt
Utmed en gång- och cykelbana alldeles utanför Eva Johanssons bostad stod den stora stenen, nu främst med syfte att hindra personbilar att köra på gång och gräsmatta.
– Någon körde ändå på den så den blev lite sned. Jag sa att det måste göras någonting här. Och då kom vi på att sätta på en klänning.
Elisabeth Järnberg minns att då hade stenen inget huvud.
– Allra först var det någons barnbarn som band fast en boll med en schal.
Dockan måste ju ha ett ansikte så damerna beslöt att göra ett av cement. Det första huvudet sparkade någon sönder, men oftast har dockan fått stå i fred.
– Den här stendockan, jag tror att de flesta tycker att det är roligt. Men det finns dem som tycker det är larvigt och löjligt att hålla på med, säger Eva Johansson.
Nu har det blivit en tradition att byta kläder på Mimmi inför varje säsong. Just nu är det höstkläder som gäller men snart är det dags för Halloween.
– Då får Mimmi en strut med flor på huvudet, vi hänger ut spindelnät och spindlar på staketet bredvid och tänder ljuslyktor, säger Elisabeth Järnberg,
Hon köper en del av kläderna billigt på Erikshjälpen. Storleken är 90 till 105 centimeter. Den fjärde i granngruppen runt Mimmi är Agneta Arnell. Hon är den som står för många av bilderna och visar upp Mimmi i sociala medier.
”Kissa inte på mig”
På en skylt bredvid stendockan står det ”Kissa inte på mig”.
– Det var ju så att vi tröttnade på att hundägare låter deras hundar pinka på Mimmi och vi fick ideligen tvätta kläderna, säger Elisabeth Järnberg.
– Bettan är fantastisk, hon är jättebra på att klä Mimmi och fläta hennes peruk. Och sen har ju dockan inga armar så det gäller att puffa till med lite bubbelplast och lite så, säger Eva Johansson.
Mest är det äldre och barn som uppskattar Mimmi.
– Ett roligt minne är när det satt en grupp förskolebarn och sjöng Blinka lilla stjärna till Mimmi. Det är också barnen som har döpt stendockan, säger Eva Andersson.
På Hyssna förskola, avdelning gul, berättar Gunilla Bergqvist, en av pedagogerna:
– Jag var så fascinerad när jag började här. Många som är lite äldre minns Mimmi, de har ju gått i pension men vi spinner ju vidare på det här, säger hon.
Pedagogerna på förskolan ser att barnen pratar och berättar saker för Mimmi.
– Det är verkligen jättekul. Jag jobbar med fyraåringarna. När vi går promenad och går mot skogen så går vi förbi där och då brukar vi stanna och prata med Mimmi innan vi ska gå vidare.
LÄS MER:Markbor hade hedersuppdrag under Göteborgsparad
LÄS MER:Plastpåsen i bag-in-boxen kan vara viktig under kris
LÄS MER:Brand i HVB-hem i Hyssna
