En läsare skrev till tidningen och eftersökte just textilåtervinning: ”Borås stad satsar stort. Det verkar som att Marks kommun tycker att vi skall lämna textilier på Skene Skog i brännbart. Alltså INTE återvinna textil som kan omvandlas till nya textilier. Skrämmande tycker jag.”
Men nu ska det bli ändring på det.
På återvinningscentralen Skene skog finns i dagsläget ingen återvinning av tyger.
– Det går till brännbart som blir värmeenergi, men det finns klädinsamlingar på de olika återvinningsstationerna runt om i kommunen, säger Adam Arnell, anställd.
Varje år slängs sex miljoner ton kläder.
”Textil som köps i Sverige används och förbrukas i snabb takt. Att slänga textil är resursslöseri då textil i soporna förbränns och materialet går förlorat.” Det skriver Naturvårdsverket på sin webbsida.
EU:s avfallslagstiftning har antagit lag om skyldighet att källsortera textilavfall senast den 1 januari 2025. Alla medlemsstater ska samla in textil separat från annat avfall. Det innebär att stora volymer textil kommer att samlas in och behöva hanteras.
I snitt slängs elva kilo per person och år
I en pressrelease från Svenska Miljöinstitutet står det att ”kapaciteten för att återvinna mer textil i Europa är stor”. I snitt slängs elva kilo per person och år. En stor del hade kunnat återanvändas eller materialåtervinnas.
Av alla kläder som produceras är endast cirka en procent i dagsläget gjorda av återvunna textilier.
Ett problem med att återvinna textilier är att de består av olika sorters fibrer. Det påpekar Pierre Halldén, kvalitet- och miljökoordinator hos Ludvig Svensson.
– Tyg är inte bara att återvinna. Spårbarhet är en käpphäst, om vi ska använda en återanvänd fiber, måste vi veta vad den innehåller innan vi sätter den på marknaden. Mycket importeras till exempel från Asien.
Sverige och Europa har mycket hårdare regler än många andra länder vad gäller till exempel kemikalier i tyg.
– Vi är med i olika initiativ och projekt där man kan hitta sätt att återvinna. I dagsläget försöker vi hitta nya vägar för återanvändning, vi skänker mycket. Annars förbränns tygresterna och går till energiåtervinning. Vi har ingen permanent lösning i dagsläget, säger Pierre Halldén.
Textilier finns i mer än bara kläder
Textilier finns överallt i vår vardag. Det är inte bara kläder och möbeltyger till exempel. Tyg finns i medicinsk utrustning, skyddsutrustning, byggnader och fordon med mera.
EU:s strategi för hållbara och cirkulära textilier tar upp problemet med produktion och konsumtion av textilier. Enligt EU har konsumtion av textilier i genomsnitt den fjärde största miljö- och klimatpåverkan efter livsmedel, bostäder och resande. Textilindustrin kommer på tredje plats när det gäller vatten- och markanvändning och på femte när det gäller användning av primära råvaror och växthusgasutsläpp.
Flera konfektionsföretag har börjat undersöka möjligheterna för hur de ska hantera återvinningen. På ett företag säger man att det beror också på hur lagen kommer att utformas, vem som bär ansvaret, producent eller konsument. Hela branschen jobbar med att hitta bra lösningar.
Upphandlar lösningar för återvinning
Patrik Forsberg är chef för ÅVC Skene skog.
– När jag började här fanns inte återbruk eller textilinsamling här, det är något vi har satt satt huggtänderna i, jag och avfallsingenjören.
Patrik Forsberg säger att det kommer att bli upphandlingar både för tygåtervinning på ÅVC samt för återvinningsstationerna. De övergår 2024 till att bli kommunens ansvar i stället för som hittills, skötas av förpackningsproducenterna, FTI AB.
– Vi kommer att upphandla tillsammans med grannkommunerna för att få någon aktör som hämtar förpackningsmaterialet och för klädinsamlingar.
Hur återvinningscentralens textilinsamling ska se ut är inte klart ännu. Patrik Forsberg säger att det troligtvis blir en containerlösning av något slag, det hänger på upphandlingen.
– Vi har ett mål att ta in textilier som kan gå till återvinning och inte bara kläder som kan återanvändas, det går att göra nya tyger. Det ska vara klart i år är min tanke, helst redan innan sommaren.
Nya EU-regler
Flera EU-medlemsstater har redan infört, eller överväger att införa, krav på utökat producentansvar för textilier, eftersom EU:s avfallslagstiftning fastställer en skyldighet att källsortera textilavfall senast den 1 januari 2025.
Textilavfall från hushåll är därmed en del av kommunens ansvar.
Det innebär att stora volymer textil kommer att samlas in och behöva hanteras.
Återvinningscentralen kommer att börja återvinna textilier.
ÅVC drivs kommunalt och bekostas av avfallstaxan.
Återvinningsstationerna drivs tills i år av förpackningsproducenterna, FTI AB, som har, ansvarat för återvinningsstationerna.
Från 2024 blir det kommunernas ansvar.
Klädinsamlingar från organisationer kommer fortsatt att finnas och ska upphandlas.
Återvinningsstationer i Marks kommun
Berghem: Industriområdet, Viskadalsvägen
Björketorp: Lundavägen 3
Fritsla: Järnvägsstationen, Förläggarvägen 56
Horred: Vikavägen
Hyssna: Hyssna centrum, Lockövägen 3
Kinna: Kinna station, Nya Kinnavägen
Rydal: Strömvägen
Skene: ICA MM, Klevagårdsgatan 3
Skene: Parkeringen på Banvaktaregatan, mittemot Kungsfors
Skene: Verkstadsgatan/Industrigatan 13
Sätila: Reningsverket vid Lygnevivägen Obs! Har tillfälligt flyttat till grusplanen from 2023-02-27.
Torestorp: Brandstationen, Ekstigen 3
Ubbhult: Reningsverket
Älekulla: Bygdegården, Älvseredsvägen
Öxabäck: Bygdegården, Öxavallsvägen 6
Återvinningscentralen Skene skog avfallsanläggning tar emot allt som inte kan slängas på stationerna.
LÄS MER:Sätilaborna får åka till Hyssna med återvinning
LÄS MER:Fristående skola hotas av vite
