Magnus Ringman, chefredaktör Mark-Posten.
Magnus Ringman, chefredaktör Mark-Posten. Bild: Boel Ferm

Därför granskar Mark-Posten kommunens största markägare

Jorden ger oss det vi äter. Grödor som växer, kor som betar.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS
|

Skogen, vattnet, malmen – naturtillgångarna som bygger vår välfärd – allt kommer från samma källa.

Makt över mark är makt över framtiden.

Det är så självklart. Någon äger skogen som växer framför våra ögon. Vetet som gror på fältet skördas av bonden – som ofta även äger marken.

Vi tänker inte på det så ofta.

I dag inleder Mark-Posten en artikelserie om vem som äger marken i Marks kommun.

Vår reporter Arvid Adrell har grävt i myndigheternas register, pratat med experter, markägare och tagit reda på fakta.

Det är intressant läsning.

Medeltidens ståndssamhälle – samhällsklasserna adel, präster, borgare och bönder – lever fortfarande 2023 kvar när det kommer till markägande i Sverige.

De kommande dagarna berättar vi om adelskvinnan som äger stora arealer skog, om borgarna som byggde tygriket och som investerade vinsterna i mark, om kyrkan som äger enorma mängder jord runt om i Sverige.

Statistik från Statistiska centralbyrån SCB visar att markägandet i Marks kommun står i princip still. Fördelningen mellan staten, kommunen, privatpersoner, kyrkan och olika aktiebolag är ungefär samma 2020 som det var tio år tidigare.

Innehavet har knappt förändrats under perioden.

Ägandet är konstant.

Björn Galant är äganderättsexpert på Lantbrukarnas riksförbund, LRF.

– Jag vet inte varför det är så, men det är en mycket intressant fråga som förtjänar en egen avhandling, säger han.

– Markägarna gör stor samhällsnytta. Skogsbruket, kossorna som betar, havren som växer bidrar på många sätt till samhällets utveckling. Dessutom skyddas stora och viktiga naturvärden. Om ängarna hade vuxit igen så hade många hotade arter försvunnit, säger han.

Det är också naturresurserna som står för en mycket stor del av Sveriges export och därmed välfärd. Enligt SCB utvanns 266 miljoner ton naturresurser under 2021 i form av olika metaller och biomassa från skogen.

– Tack vare skogen kan vi bygga hus, den ger oss toalettpapper att torka oss med, tidningar att läsa. Det blir ett kretslopp som nyttjas av hela samhället, säger Björn Galant.

Följ nu med oss i vår genomlysning av markägandet i Marks kommun.

Vi börjar berättelsen hos Irene Ivarsson, en av de största Markägarna i Marks kommun.

I dag: de femton största innehaven och dess ägare.

Magnus Ringman

Chefredaktör och ansvarig utgivare

LÄS MER:Listan: De äger mest mark i kommunen

Glöm inte att ladda ner vår nyhetsapp till din mobil:
1. Sök på Mark-Posten i Appstore eller Google Play.
2. För att ladda ner nyhetsappen klickar du på "hämta" eller "installera".
3. Godkänn att nedladdningen påbörjas.
4. Därefter påbörjas nedladdningen.
5. När nedladdningen är klar klickar du på "öppna" för att öppna nyhetsappen.
6. Klart, nu har du laddat ner nyhetsappen. Du hittar appen på din hemskärm i mobilen bland dina andra appar.