Det är grått och regnet hänger i luften, någonstans mellan Hällingsjö och Hällesåker. I sluttningen uppåt berget har en räv påbörjat sitt gryt. Här har Irene Ivarsson från Hällingsjö, nummer tio på Mark-Postens lista, en del av sina ägor.
– Där den gula stolpen står, därifrån går gränsen ner till den stora tallen som står där. Det är kyrkomarkerna på denna sidan, säger hon.
De avverkades strax innan millennieskiftet och nu börjar det bli dags för gallring. Irene Ivarsson farfars far ägde en gång marken vid Håkankila men skänkte dem till kyrkan i slutet av 1800-talet. 2007 köpte hon och hennes man tillbaka skogen.
– Jag får ju mina krafter av att gå här. Jag har aldrig haft ont i ryggen, jag tror att det har med det här att göra, säger hon.
Och hon är noga med att inte störa naturen i onödan.
– På sommaren när fåglarna har kläckt färdigt och fått sina ungar till att flyga ur bona, då sätter jag igång och röjer.
Det är med vana kliv Irene Ivarsson klafsar runt i den regnmättade terrängen. När hon inte inspekterar och röjer jagar hon med drevern Ritsi.
Skogen har också gjort henne rik. 2007 låg medelpriset per hektar på ca 70 000 kronor, enligt Skogsbyrån Sjuhärad. I dag ligger det på 153 000 kronor.
Allt börjar med marken
I ett större perspektiv går det inte att underskatta markens betydelse. Pär Connelid kallar sig för historisk-geograf och blev 2021 hedersdoktor vid Göteborgs universitet.
– Hela försörjningen har ju varit beroende på vad marken avkastat. Det är det avgjort viktigaste, en otroligt stor del har försörjt sig på jordbruk långt in på 1900-talet, säger han.
Från gruvorna i norr till lantbruket i söder, marken är hela fundamentet till Sveriges ekonomi. Och i själva ägandet kan man i vissa fall dra raka linjer ändå från 1300-talet och digerdöden.
– Det var ju fullständigt katastrofalt eftersom det dog så många, och många gårdar stod till slut tomma. De gårdarna gjorde kronan anspråk på och de är i många fall fortfarande basen till Sveaskogs ägande, säger Pär Connelid.
Statliga Sveaskog AB är Sveriges största markägare och innehar nästan 14 procent av skogen. Det märks även i Mark. Här har de mer än dubbelt så mycket som tvåan, Marks kommun. På tredje plats hittar vi Svenska kyrkan.
– Kyrkan har ju historiskt haft kopiöst med mark, de fick massa donerat från stora markägare som köpte sig en biljett till himlen, säger Pär Connelid.
Genom de så kallade prästlönetillgångarna är Svenska kyrkan Sveriges femte största skogsägare. Ägorna är från början donationer för att man skulle kunna bygga och värma upp kyrkan.
Avkastningen skulle historiskt försörja prästen och dennes familj. I viss mån fungerar det fortfarande så, men mer om det i en kommande artikel i Mark-Posten.
Arvet efter tygriket
Under 1800-talet exploderade textilindustrin i Sjuhärad, inte minst i Mark. Flera förläggare och fabrikörer kunde göra sig stora hackor. En av dem var Lars Wingqvist som 1874 anlade L. J. Wingqvist Fritsla Mekaniska Wäfveri & Spinnerier som blev den största i sitt slag under början av 1900-talet.
Högt upp på listan hittar vi också ättlingar till denne Wingqvist. De äger fortfarande stora områden runt Fritsla, en stor del åkermark. Marika och John Andén har avböjt att medverka i Mark-Posten.
Mer nutida entreprenörer har också gjort avtryck i listan. Anders Klevensparr driver Bönhult Industriteknik AB i Fotskäl och har tillsammans med sin bror Lars Klevensparr (förbundsordförande för Räddningstjänsten Storgöteborg) investerat i mark sedan tidigt 90-tal.
Fast mark i en osäker tid
Nu när det är krig i Europa, inflation och energikris är det mycket som ter sig osäkert i omvärlden. Börsen har skakat, något som fått skogspriserna att explodera.
– Det har skett en rejäl prisuppgång under 2022, säger Emil Ros, mäklare på Skogsbyrån Sjuhärad.
Anledningen är bland annat att mark ses om en trygg och långsiktig investering.
– Vi kan se att investerare har plockat ut kapital från börsen för att investera det i skog, säger han.
Något som kan påverka hur marken förvaltas, enligt Pär Connelid.
– Att markägandet flyttar ifrån själva marken, att personer i stora städer köper mark som en ren investering kan leda till väldigt mycket osämja och besvikelse, säger han.
– Det handlar ju ytterst om att tjäna pengar. Inte minst här i Mark och Sjuhäradsbygden finns historiskt exempel på fruktansvärda hyggen. Då har man köpt mark för snabba klipp och det är ju en brutal maktutövning, säger Pär Connelid.
Enligt honom gäller det här givetvis inte alla skogsägare men tendensen finns. Och visst går det att hitta exempel på markägare som inte bor i anslutning till sina ägor på Mark-Postens lista.
Tommy Leandersson bor i Göteborg och driver ett fastighetsbolag. Miriam Ericsson är arvtagare till miljardimperiet JCE-gruppen och bor i Alingsås, men längst bort rent geografiskt hittar vi Ann Hagemann i närheten av Ystad.
Makten i marken
Den som äger mark har mycket makt. Och enligt Björn Galant, äganderättsexpert på Lantbrukarnas riksförbund, gör de också stor samhällsnytta.
– Skogsbruket, kossorna som betar, havren som växer bidrar på många sätt till samhällets utveckling. Dessutom skyddas stora och viktiga naturvärden. Om ängarna hade vuxit igen så hade många hotade arter försvunnit, säger han.
Att vara markägare har de senaste åren varit en bra affär. På mindre än 20 år har medelpriset på skog mer än fördubblats. Men det är ingenting som Irene Ivarsson tänker på när hon klafsar runt med drevern Ritsi.
– Det känns väl bra men jag är inte ute efter pengar på det sättet. Du vet, om du kommer hit tidigt på morgonen får du höra orrar. Du får höra lodjuren när de slåss. En sådan naturupplevelse, det får du ju inte annars, säger Irene Ivarsson.
De äger mest mark i Mark
1. Sveaskog Förvaltnings Aktiebolag, statligt skogsföretag och Sveriges största skogsägare, 4639 hektar.
2. Marks Kommun, 1839 hektar.
3. Svenska kyrkan, 1208* hektar.
4. Marika, John och Jarl Andén, Fritsla, ättlingar till Lars Johan Wingqvist som startade Fritsla Mekaniska Wäfveri & Spinnerier, 856 hektar.
5. Derome Skogsfastighet AB, privat skogsföretag, 765 hektar.
6. Miriam Ericsson, Alingsås, änka till avlidne Christer Ericsson, grundare av miljardimperiet JCE-gruppen (investmentbolag), 733 hektar.
7. Tommy Leandersson, Göteborg, ägare av fastighetsbolaget Bostjärnan AB, 542 hektar.
8. Erik Carlsson, Rävlanda, arvtagare till släktgården Bosgården, 522 hektar.
9. Bernt Göran Andersson, Varberg, ägare Derome Skogsfastighet AB, 508 hektar.
10. Irene Ivarsson, fjärde generationens lantbrukare, Hällingsjö, 469 hektar.
11. Ann Hagemann, f.d. Bergengren som drev Borås Wäfveri AB, Ystad, 441 hektar.
12. Lennart Hero, Horred, mångmiljonär på Ica-aktier, 429 hektar.
13. Kjell Lennartsson, Sätila, arvtagare till släktgården Härkila gård, 419 hektar.
14. Britta Hermansson, Skephult, 393 hektar.
15. Anna Pia, Carola, Anders och Lars Klevensparr, Fotskäl och Kinna, driver bl. a. Bönhult Indrustriteknik AB, 384 hektar.
Källa: Lantmäteriet, 2022-12-13.
*Siffrorna skiljer sig mellan Lantmäteriet och Göteborgs stift.
LÄS MER:Därför granskar Mark-Posten kommunens största markägare
