Klas Arvidsson tar emot i sitt nybyggda hus. Det första som slår en är takhöjden och genom ett fönster bredvid kaminen glimtar Härsjön fram.
– Det är väldigt trevligt att komma ut hit. Det finns ett lugn och det är rimliga restider till Göteborg, säger han.
Han kände till området och slog till när en tomt dök upp. Själva husbygget gick som planerat och huset stod färdigt i februari 2022. Han sålde lägenheten i Mölndal men något han inte hade räknat med var att behöva skaffa tillfälligt boende. VA-nätet till huset var nämligen inte färdigutbyggt.
Dialogen hade skurit sig rejält
– Allt i själva området var färdigdraget när vi började bygga, pumphus och anslutningar var på plats, säger han och fortsätter.
– Så kröp det fram under året att det pågick ett ledningsrättsärende, en markägare lite längre bort som satte sig på tvären.
Det rör sig om drygt 500 meter ledning som ska grävas ner längs en grusväg genom Lillaskog på andra sidan 156:an.
– Där hade dialogen med kommunen skurit sig rejält, säger Klas Arvidsson.
Ett ledningsrättsbeslut kom under våren 2022 men beslutet hann inte vinna laga kraft eftersom en markägare överklagade till mark- och miljödomstolen.
Schaktmassor på skyddsvärd betesmark
Schaktningsarbetet skulle enligt överklagan påverka värdefull betesmark på dennes fastighet. Det handlar om de 22 meter breda arbetsytor som behövs för att genomföra schaktningen. Själva ledningarna ska grävas ner längs en vägbana.
Arbetsytorna skulle hamna på mark som räknas som särskilt skyddsvärd betesmark. Betesmarken har restaurerats i samarbete med länsstyrelsen och dessa skulle riskera att förstöras om de användes som arbetsområde.
Den juridiska processen fick sin slutpunkt i december 2022, mark- och miljödomstolen ändrade i ledningsrättsbeslutet så att arbetsområdet inte fick gå in på de delar av fastigheten som räknas som särskilt skyddsvärd betesmark.
Kommunen hade redan innan domslutet gjort de justeringarna i projektet. En annan del av överklagandet avslogs, det handlar om två ekar som grannen vill skydda men eftersom de träden inte står inom grannens fastighet så har grannen inte rätt att överklaga den delen av beslutet.
Fixade eget reningsverk
I början av april är tanken att schaktningsarbetet ska påbörjas för att bygga ut VA-nätet och enligt prognosen ska det vara färdigt i september. Grannarna i de nybyggda husen har nu väntat i över ett år på att få vatten och avlopp. För att ändå kunna flytta in tog Klas Arvidsson och två grannhushåll saken i egna händer.
– Vi tre bestämde att ett minireningsverk borde bara en rimlig lösning, en sluten tank hade blivit full väldigt snabbt, säger han och berömmer samtidigt Bygg- och miljönämnden för snabbt hanterande av ansökan.
Grannarna grävde brunn och ordnade en temporär lösning med reningsverk, något som kostade ungefär 300 000 kronor totalt.
– Nästa bit att ta tag i är att begära nedsättning med motsvarande belopp för anslutningsavgiften.
Vill få ersättning för arbetet
En avgift som för Klas Arvidsson kommer hamna runt 200 000. Han har goda förhoppningar om att det är möjligt.
– Det verkar finnas liknande fall så det finns nog juridiskt underlag för att kräva det, sedan har kommunen ju inte varit särskilt hjälpsamma hittills så man väntar sig att det kommer protesteras.
Jenny Rignell som är projekttekniker i Marks kommun har jobbat en kort tid med projektet.
– Jag förstår ju att det är ett jättestort problem men den juridiska processen måste ha sin gång, säger hon till Mark-Posten.
Informationen kunde varit tydligare
Jenny Rignell har inte följt det från start men uttalar sig generellt. Hon säger att det inte är ovanligt att det blir överklaganden i samband med stora VA-projekt och att det är en rättighet att överklaga även om det som i detta fallet har inneburit problem för andra berörda.
Att gräva schakt för att dra ny VA-ledning är ett stort ingrepp som påverkar grannfastigheterna. Då måste de ha rätt att överklaga. Det som hon upplever som det största problemet gentemot fastighetsägarna som byggt hus är den information de har fått.
– Det är snarare informationen som kan bli tydligare.
Fördröjningen drabbar fastighetsägaren
Där finns det ett dubbelt ansvar. Kommunen har ett ansvar att informera om hur processen ser ut och mäklaren eller den som säljer en tomt och ett husprojekt behöver vara noggrann med att informera om vilka konsekvenserna det kan bli om exempelvis frågan om ledningsrätt överklagas. Som köpare är det också viktigt att ta reda på hur det förhåller sig i samband med ett tomtköp eller husköp.
Hon säger att den här typen av problem uppstår ganska ofta, att det blir ett glapp i tidsplanen.
– Ledningsrätten kan överklagas och då står projektet still och det kan stå stilla länge, säger Jenny Rignell.
Om fördröjningen innebär att VA inte är klart när husen står klara så drabbar det fastighetsägaren.
– Då är man ju som fastighetsägare skyldig att ordna en lösning.
Klas Arvidsson håller definitivt med om att informationen kunde varit tydligare.
– Det handlar om transparens. Jag hade aldrig startat ett sådant jätteprojekt utan att ha säkrat tillgång till marken när man ska dra ledningarna.
Själva överklagan vill han helt inte kommentera närmare.
– Men det fick ju väldigt stora konsekvenser för mig och mina grannar.
LÄS MER:Kommunen sätter upp kameror på resecentrum i Kinna
LÄS MER:Hyresgästföreningen om jätteprojektet i Assberg
LÄS MER:Nataliia flydde Ukraina – så minns hon året som varit
