Horred sträcker sig uppåt slänten från Viskan och väg 41. Längst upp tronar Horreds kyrka. Sin nuvarande skrud fick den 1828 när den medeltida kyrkan ansågs för liten för församlingen. Tillsammans med Istorps och Öxnevalla kyrka bildar de Istorps pastorat där Daniel Wihlborg är kyrkoherde.
– När jag hade bott här ett år så hälsade jag på alla för de jag inte kände igen borde jag känna igen, säger han.
Istorp är ett förhållandevis litet pastorat. Ungefär 2000 personer hör hit, jämfört med exempelvis Malmös 200 000. Daniel Wihlborg bor själv i Horred.
– Jag tror att det är viktigt med närhet och att finnas i sammanhanget. Det är a och o för ett kyrkligt liv, att man har en relation till sin präst eller så, säger han.
Byggnaden är från 1800-talet men många detaljer är äldre än så. Predikstolen byggdes runt 1700 och dopfunten så tidigt som 1200. Här finns inte mindre än tre kyrkklockor, två av dem från medeltiden vilket är speciellt. Gustav Vasa beslagtog klockor och lät inte kyrkorna behålla mer än en. Horredsborna lyckades alltså gömma undan båda sina.
En vanlig söndag kommer runt 70 personer hit för gudstjänsten.
– Men jag tror att på fem år har nog alla passerat kyrkan någon gång. För begravning, dop eller gudstjänst, någon skolgrej. Ska vi gå in i sakristian, det är lite kallt här, säger Daniel Wihlborg.
16 grader i kyrkan – finns miljoner i skogen
Under gudstjänsterna håller man 16 grader i kyrkan, annars är det 10.
– Men elementen sitter under bänkarna så man upplever det som varmare, säger Daniel Wihlborg.
Uppvärmningen sker med direktverkande el och en renovering är planerad. Finansieringen skulle kunna vara enkelt ordnad. Norr och väster om Horred äger nämligen Svenska kyrkan 240 hektar skog. Något Daniel Wihlborg inte ens kände till.
– Jag vet att de har skog här men inte mer än så, säger han.
Medelpriset per hektar låg 2022 på 153 000 kronor, enligt Skogsbyrån Sjuhärad. Många faktorer påverkar vad en specifik fastighet är värd men om man tar sig friheten att utgå från den siffran är Svenska kyrkans skog bara i Horred värd över 36 miljoner kronor.
– Ekonomi är en jordisk resurs som är en välsignelse när man har, säger Daniel Wihlborg.
Prästlönetillgångarna
Svenska kyrkan är Sveriges femte största markägare. I Mark är de på tredje plats, efter statliga skogsbolaget Sveaskog och kommunen. Men exakt hur stor areal det egentligen rör sig om ska visa sig vara svårt att reda ut.
Enligt Lantmäteriet är det 1208 hektar. Enligt en lista från Göteborgs stift över beteckningarna för fastigheterna i kyrkans ägo är summan 1333 hektar. Ytterligare en siffra från egendomsförvaltaren för stiftet ger oss 1524 hektar. Statistiska centralbyrån drar till med hela 2700 vilket petat ner kommunen från andraplatsen. Hursomhelst, Svenska yrkan äger mycket mark.
Pär Connelid är kulturgeograf och blev 2021 hedersdoktor vid Göteborgs universitet.
– Kyrkan har historiskt haft kopiöst med mark. De fick massa donerat till sig från stora markägare som köpte sig en biljett till himlen. Detta var redan under medeltiden, säger han.
Men under 1500-talet tyckte Gustav Vasa att kyrkan blivit för mäktiga. Han tog tillbaka mycket av marken till kronan. Under tidens gång har Svenska kyrkan åter vuxit till en stor markägare genom de så kallade prästlönetillgångarna.
– Lokala markägare satte av mark för sin församling för att man skulle bygga kyrka och att prästen skulle få lön, säger Per-Erik Hallin, egendomsförvaltare vid Göteborgs stift.
Och i viss mån fungerar det fortfarande så. Det är Göteborgs stift som förvaltar marken och avkastningen går tillbaka till församlingen eller pastoratet. Hur mycket det blir beror på hur mycket tillgångar som ursprungligen tillhört varje område. För Istorps pastorat rör det sig om ungefär 200 000 kronor om året.
– Det står i våra stadgar att vi bara får dela ut resultatet, så det går inte att sälja av tillgångarna och dela ut pengarna, säger Per-Erik Hallin.
Pengar är jättedåligt för kyrkan
Kyrkoherden Daniel Wihlborg tycker inte att skogen borde säljas av för att bekosta en upprustning av kyrkan. Tvärtom.
– Jag är idealist eller kanske romantiker. Jag tror att pengar är jättedåligt för kyrkan. En fattig kyrka kan bli rikare andligt och en rik blir förnöjd med att vara rik, säger han.
Borde man sälja av allt och skänka till de som behöver?
– Mänskligt skulle jag kanske säga att det är oansvarigt. Men om biskopen hade sagt att man skulle sälja av och skänka pengarna till Rwanda, då skulle jag stötta biskopen, säger Daniel Wihlborg.
LÄS MER:Listan: De äger mest mark i kommunen
LÄS MER:Därför granskar Mark-Posten kommunens största markägare
