Efter att ha passerat en skylt med texten ”trespassers will be shot”, inkräktare blir skjutna, knastrar Mark-Postens bil fram över den vältuktade grusplanen. Där står redan en svart Range Rover Vogue från -91.
– Behåll skorna på, vi städar här i huset, säger Gustav Hagemann von Levachoff, för det mesta bara Hagemann.
Han och Ann Hagemann har varit gifta i 40 år och är bosatta på Ruuthsbo, tio minuter från Ystad.
På de tillhörande nästan 900 hektaren bedrivs modernt jordbruk. Härifrån får exempelvis Absolut vodka sitt vete, korn ska till Tyskland och bli öl och havre skeppas över Atlanten så att amerikanerna ska få sin müsli. Slottet har anor från medeltiden men dess nuvarande form fick det på 1800-talet.
– Sen har vi skapat ett modernt och energieffektivt hem med värmeåtervinning, isolering, vi har haft jordvärme sen -81, säger Gustav Hagemann.
– Det var ju väldigt tidigt, säger Ann Hagemann.
Ann Hagemann innehar plats elva på listan över Marks största jordägare. Eller plats sju om man bara räknar privatpersoner. Men hon är född och uppvuxen i Skåne. Ruuthsbo är dock Gustavs arv, Ann växte upp på en gård fyra mil norrut. Den som sett julkalendern Mysteriet på Greveholm från 1994 känner nog igen Hjularöds slott. Men hon har en koppling till Västergötland.
Från adlig släkt med Borås-koppling
– Jag kommer från familjen som drev Borås Wäfveri som inte finns längre, säger Ann Hagemann.
Familjen heter Bergengren och adlades 1692. En släkting ville på 30-talet investera i fast mark och köpte således en gård norr om Bollebygd vid namn Hulta.
– Jag och min bror var mycket hos min pappas faster Elsa på lov. Det var spännande, väldigt annorlunda från hur hur vi bodde här. På Hulta var mer skog, man kunde plocka svamp, fiska i dammar och klättra i berg, säger hon.
Faster Elsa fick inga egna barn, då ärvde Anns pappa gården som i sin tur överlät den till sina döttrar.
– Men sedan kommer det respektive och barn, det blir jobbigt att äga tillsammans. Så jag köpte ut dem. Sedan har jag köpt till mera mark under resans gång.
Ägorna i Bollebygd består mest av skog men också en del öppet landskap. När Anns pappa fortfarande ägde gården arrenderades delar ut till Hulta Golfklubb. Den gamla mangårdsbyggnaden är nu klubbhus.
– Det är ju fantastiskt att man kan dela med sig till alla som bor i närheten. Golfklubben är ju ett adelsmärke för Bollebygd och det är en tillgång för bygden, det kan jag säga som är ingift, säger Gustav Hagemann.
– Jag tror att det mer var plånboken som talade, säger Ann Hagemann.
– Plånboken har alltid legat familjen Bergengren nära, säger Gustav Hagemann.
Och visst var det plånboken som gjorde att Ann Hagemann investerade i Marks kommun.
– Men till lika delar var det på grund av mitt stora intresse för skog och natur.
Det är en stor villa och vi behöver inte mer
Hemma i slottet spenderar paret mycket tid i pensionärskuvösen. Det är i alla fall vad Gustav skämtsamt kallar det inglasade rum som de kunnat bygga till, trots att byggnaden är K-märkt.
– Jag kan sitta här och göra så här, titta på brasan där borta, säger han och trycker på mobilen.
I ena hörnet står en braskamin och med ett swoosh flammar en eld upp. Gasen är amerikansk och inte rysk, något han är noga med att poängtera. Men att kalla Ruuthsbo huvudbyggnad för ett slott vill de inte riktigt göra.
– Vi bor i hela huset, bortsett från stora festsalen så är det en stor villa och vi behöver inte mera, säger Gustav Hagemann.
Men paret och deras boning kallades för slott när ett avsnitt av tv-programmet Slottsliv gjordes om dem.
– Jag är medveten om att jag är född med guldsked i hand, säger Ann Hagemann.
– Vi har båda varit oerhört lyckligt lottade från början, säger Gustav Hagemann.
Ta inte bild på giraffen
Det inglasade uterummet är ihopbyggt med köket och därifrån kan man ta sig in i ett rymligt sällskapsrum. Här och i större delen av huvudbyggnaden får Mark-Posten inte ta bilder.
– Här inne är vi inte så mycket, det är mest när vi firar jul och har mycket gäster, säger Ann Hagemann.
Inredningen är i 1800-talsstil med ett flertal soffgrupper. Det är inte svårt att föreställa sig Fanny och Alexander fira sina jular här. En smakfullt pyntad gran står på en matta med plats för säkert fem granar till, och bakom den utsikten söderut mot ekonomibyggnaderna.
– Ta inte bild på giraffen, hojtar Gustav Hagemann från köket.
Sällskapsrummet leder vidare till en annan entré från söder med stengolv och en uppstoppad giraff, från halsen och uppåt, i ena hörnet. Ena väggen pryds av ett antal horn från olika klövdjur, på en hylla ligger en elefantsnabel och när man passerat förbi trappan mot övervåningen är man inne i stora festsalen.
Lösbröst och peruker
– Här hade barnen studsmatta när de var små, säger Ann Hagemann.
Trots att kristallkronan knappt fått plats i gemene mans sovrum hade minst tre studsmattor i den storlek som brukar återfinnas i trädgårdar med god marginal rymts i festsalen. Men några av de få möblerna är ett barockskåp längs ena långsidan, en fyra meter lång empiresoffa och en kista.
– Här är det så fullt med gamla paltor, klänningar och militäruniformer, säger hon.
Döttrarna är nu i 30-årsåldern men kistan är fortfarande utklädningslåda. Ett par lösbröst samsas med en Robin Hood-hatt och diverse peruker. Ovanför tronar en tavla av Peeter van Bredael (1629-1719).
– Kan det föreställa Rom, kan det vara Italien, ja, det kan det nog vara, säger hon.
Den andra dörren leder till Gustavs arbetsrum komplett med skrivbord, dignande bokhyllor och ovanför den öppna spisen tronar farfars far skulpturad i Hagemannit. En bergart han hittade på Grönland.
Marken i Mark
Tillbaka i glasrummet, eller pensionärskuvösen. Det började alltså med de ärvda och utköpta ägorna i Bollebygd.
– Sedan tittade jag mig om efter mer mark, så kom jag över skog i Marks kommun, Bugared hette fastigheten, säger hon.
Området ligger mellan Bollebygd och Hyssna och i omgångar kom hon över angränsande fastigheter. Nu har Ann Hagemann 441 hektar sammanhängande mark i Marks kommun enligt Lantmäteriet.
Enligt Skatteverket uppgår det sammanlagda taxeringsvärdet till ca 28 miljoner kronor. Om man tillåter sig att utgå från medelpriset per hektar förra året landar man på över 67 miljoner kronor.
– Vi har en långsiktighet i vårt ägande, de som läser detta ska inte tro att vi gör några klipp på marken, säger Gustav Hagemann.
Och även om Ann Hagemann bor långt från sin skog är hon där ungefär tio gånger om året och inspekterar.
– Jag är ute och klafsar runt och ser hur det ser ut, om bestånd ska röjas, gallras eller slutavverkas och tittar på planteringar. Det är ren skog, inga hus, ingenting. Det har funnits ett litet kraftverk men det var nedlagt redan när jag tog över. Vad elen användes till vet jag inte, säger Ann Hagemann.
LÄS MER:Listan: De äger mest mark i kommunen
LÄS MER:Skog för miljoner runt hörnet – håller tio grader i kyrkan
LÄS MER:Därför granskar Mark-Posten kommunens största markägare
